Löp och parning

Löpning, parning & formalia

När honkatten löper…

Ljusets påverkan

Frilevande katter styrs i högre grad av naturens växlingar och har sin mest intensiva period under den ljusa årstiden (därav det gamla uttrycket ”marskatter”).

Även innekatter har en sexuell cykel även om det dock föds raskatter hela året. Detta beror bland annat på att det artificiella elektriska ljuset har förändrat ljuscykeln och på så sätt gett (till synes) längre dagar.

Honkatten påverkas alltså av dagsljuset och detta gör att de flesta honor har uppehåll i sina löpperioder under den mörka årstiden. Du som uppfödare kan, med hjälp av ökad belysning, styra detta något om du vill ”skynda på” honan att komma i löp.

En frisk honkatt som löper regelbundet bör vara åtminstone omkring ett år när hon paras första gången men löper honan intensivt kan parning ske något tidigare. Det är vanligt att honor löper cirka tre gånger i tät följd för att sedan ta ett längre uppehåll. Med tiden lär du känna din hona och hur hon löper. Har honan fått p-piller kan det ta några veckor ända upp till månader innan löpning kommer igång.

Är honan äldre (över tre år) när hon paras första gången kan hon ha svårare att bli dräktig. En honkatt som löpt gång på gång under en längre tid kan få förändringar i livmoderslemhinnan och/eller livmoderinflammation och bli steril. Upprepade löpningar gör honkatten stressad, hon äter sämre och tappar kondition.

Hormoner som styr

Det finns ett flertal hormoner som styr sexualcykeln och påverkar katten, fysiskt såväl som psykiskt, under löpning och dräktighet.

Från hypofysen (som är en liten körtel under hjärnan) börjar hormonet follikelstimulerande hormon, FSH, att produceras. Detta hormon stimulerar vissa celler i äggstockarna så att produktionen av östrogen (det kvinnliga könshormonet) ökar och löpbeteendet framkallas. Hormonet gör också att ett antal ägg mognar i varsin äggblåsa. Om honan inte paras under denna period sker ingen ägglossning, FSH-produktionen avtar och äggblåsorna tillbaka-bildas.

Katter skiljer sig alltså från de flesta övriga däggdjur genom att om ingen parning sker uteblir även ägglossningen.

Själva ”brunstcykeln” hos en honkatt är cirka tre veckor lång, men den del som kallas ”östrus”, det vill säga när honkatten är parningsvillig och får möjlighet till ägglossning, varar bara cirka en vecka. Ägglossningen sker alltså inte från första dagen i löpet, utan det tar någon dag innan äggblåsorna mognat och ägglossning kan ske. Lämpligast tidpunkt för parning är ofta två-tre dagar in i löpet.

Det är inte bara tiden i löpet som påverkar om honkatten blir dräktig, även parningsfrekvensen har betydelse. I vissa fall räcker det med en parning, men ofta krävs flera på varandra följande parningar för att ägglossningen hos honkatten ska kunna starta. En honkatt som inte får ägglossning vid parningen fortsätter sin vandring i brunstcykeln och går in i interöstrus.

En hona kan löpa på nytt, även om parning skett. Sker detta cirka tre veckor efter parning kan du misstänka för tidig/ej fullgjord parning eftersom ägglossning inte har skett. Sker däremot omlöpning efter 6-7 veckor har honan haft ägglossning och skäl till utebliven dräktighet beror på annat.

En katthona som löper ska transporteras åtskild från hankatter.

Skendräktighet

Honkatt som får ägglossning men inga ägg befruktas blir skendräktig och går in i diöstrus. Vid skendräktighet har honkattens äggstockar aktiva gulkroppar som producerar progesteron, detta gör att de inte löper om lika snabbt som en katt som inte haft ägglossning utan först efter cirka 35-42 dagar då den gula kroppen tillbakabildats.

Mängden producerat progesteron och östrogen är alltid lägre hos en icke-dräktig honkatt jämfört med en dräktig. Därför reagerar inte juvret med svullnad och rodnad hos en skendräktig katt.

Formalia före parning…

Även om detta är en ”affär” mellan katterna så är det även i högsta grad en affär mellan hon- och hankattägare.

Som uppfödare är det ditt ansvar att se till att den hankatt som används är berättigad till registrering av avkommor inom SVERAK.

Det är alltså tillåtet att använda en hankatt som är registrerad i annat förbund – samma regler gäller som om det vore en SVERAK-registrerad hankatt. Kopia av hankattens certifierade stamtavla ska bifogas den registreringsanmälan för kattkull som senare sänds till SVERAK. Hankatt som ägs av medlem i en SVERAK-klubb ska vara registrerad i SVERAK.

För att registrera raskatter i SVERAKs stambok måste du som uppfödare vara medlem i en SVERAK-ansluten kattklubb (det räcker inte att vara stödmedlem).

Den honkatt som används i avel ska vara SVERAK-registrerad. Om hon är registrerad i annat förbund ska överföring till SVERAK ske snarast.

Parningsavtal

För att undvika missförstånd ska enligt reglerna varje överenskommelse som görs i samband med parning vara skriftlig. Skriv därför parningsavtal som båda parterna undertecknar och vardera parten behåller var sitt exemplar.

Parningsavtal 1020 – finns på minakatter.sverak.se 

Diskutera och kom överens…

• Plats för parning – hemma hos han- eller honkatten?
• Parningsavgift – hur och när ska grund-avgiften betalas? Ska avgift ske per kattunge och hur gamla ska i så fall kattungarna vara när avgiften ska betalas?
• Hur ska kostnad för foder, transport till och från han/honkatten och liknande regleras? Ska detta ingå i parningsavgift?
• Om och när kan omparning komma ifråga? Hur många gånger/inom vilken tidsgräns får omparning ske?
• Får annan avelshane användas under mellantiden? Observera dock regeln att honkatt inte får paras av ytterligare hane inom tre veckor från den tidigare parningen.
• Kan omparning utnyttjas på annan hona?
• Om honan ej blir dräktig trots omparning; är parningsavgift då förverkad eller ska den återbetalas?
• Kan honkattägaren kräva att hanen inte kastreras förrän honan blir dräktig?
• Ska andra intyg uppvisas eller andra tester ha gjorts (exempelvis FeLV, FIV, PKD, PRA, HCM)?
• Om hankattägaren önskar en kattunge – får hankattägaren välja först/före andra spekulanter? Vid vilken tidpunkt ska han-kattägaren bestämt sig? Ska hankattägaren betala mellanskillnad mellan tänkt parningsavgift/kattungepris?
• Vid vilken tidpunkt ska hankattägaren överlämna undertecknad registrerings-anmälan?

Avelshanar, som hålls i avskilt utrymme, ska ha ett minimum om 6 m² golvyta med minst 1,90 meters höjd. Av denna yta ska åtminstone 2 m²  per katt vara inbyggt och väderbeständigt. Om flera katter delar på utrymmet måste den tillgängliga ytan utökas. Det ska finnas fler än en nivå samt sovutrymme eller tillflyktsutrymme och alla utrymmen ska vara åtkomliga för människor. Rastgårdar får gärna vara större men aldrig mindre än dessa mått

Har du en avelshane och väljer att ta emot besökande honor, ska du se till att hanen och honan hålls avskilda från övriga katter i hushållet. Väljer du att låta uppfödaren låna hem hanen bör du noggrant kontrollera vilka utrymmen som erbjuds. Informera hur hanen fungerar; exempelvis vilken mat han äter och om han strilar. Strilbeteendet kan ändras vid flytt och parning.

Det är hankattägaren, vid tidpunkt för parning, som ska fylla i och underteckna två exemplar i original av blanketten ”Registreringsanmälan kattkull” som lämnas till honkattägaren. Genom detta intygas parningen.

Parning – möte mellan hona & hane

Kontrollera att nödvändiga intyg, stamtavla och eventuella tester finns och är i ordning.

Hanen, likväl som honan, ska vara kloklippt, ren och fräsch och givetvis vid god hälsa. Intyg ska uppvisas att katten har vaccinerats mot kattpest, kattsnuva och kattherpes inom föreskriven tid.

Första gången en hona paras bör det ske med en erfaren hane och vise versa.

Katthonans välbefinnande är av stor betydelse för fostrens utveckling så se till att hon är i bästa tänkbara kondition när hon paras. Generellt rekommenderas att man undviker att vaccinera dräktiga katter men för att ungarna ska få ett bra skydd via modersmjölken rekommenderas att honan vaccineras strax före parning.

Det vanligaste är att honan kommer till hanen för parning. Ett skäl till detta är att hankatten är mer beroende av sitt revir och en förflyttning kan göra honom störd. Låt honan löpa någon dag innan hon skickas till hankatten. Alla katter reagerar olika och kanske kan hon komma av sig lite i ”löpet” så låt henne lugna ned sig efter transport och bli hemmastadd i den nya miljön. Detta kan ta från några timmar upp till några dagar – helt beroende på individ.

I rummet där parningen ska äga rum ska det finnas hyllor eller liknande i olika nivåer så katterna kan komma ifrån varandra – men ändå så tillgängligt att hanen kommer åt att uppvakta honan. Det ska vara lättstädat – både honan och hanen kan markera kraftigt.

Hanen märker att det är en löpande hona och börjar ganska snart att uppvakta henne. Honan brukar inte vara villig direkt, utan kan fräsa, morra och kanske slå till hanen om han kommer för nära.

Efter parningen brukar honan vända sig om och slå efter hanen som snabbt får hoppa undan. Honan brukar rulla fram och tillbaka och slicka sig i baken medan hanen ibland bara tittar på och tvättar sig själv. Det är bara bra om hankatten får para honan flera gånger – detta för att ägglossningen säkert ska komma igång. Paret kan para sig upprepade gånger per dygn.

Om parningen inte lyckats kan löpningen återkomma efter två, tre veckor, men ibland tar det längre tid. Under förspelet bekantar sig hanen och honan med varandra. Hanen kliver på honan, tar oftast ett stadigt grepp i nacken och försöker att para henne. Honans morr/kutter brukar tillta när hanen närmar sig och själva parningsakten är oftast snabb, intensiv och ibland väldigt högljudd. Hanen kan ibland få hålla ordentligt i nacken på honan.

Vad händer i honkatten vid parning?

Honan släpper sina ägg ett dygn efter första parningstillfället, så man brukar räkna dag 1 från dagen efter att honan och hanen har parat sig.

Vid parning börjar hypofysen producera luteniseringshormon (LH) som via blodet transporteras till äggstockarna. Detta hormon påverkar äggblåsorna som brister vilket medför att ägget förs ut i äggledarna. Ägglossning sker 1-1,5 dygn efter parning, ofta behövs flera parningar för att framkalla ägglossning. Äggblåsan töms alltså efter ägglossningen och omvandlas till en så kallad gulkropp. Produktion av progesteronhormon påbörjas och påverkar hypofysen vilket gör att FSH-produktionen avtar.

Hormonet progesteron är en förutsättning för att dräktigheten ska fortskrida normalt och det gör slemhinnan i livmodern mottaglig för ett befruktat ägg och motverkar dessutom sammandragningar i livmodern.

Delar av denna text är hämtad från SVERAKs kompendium Att ha katt och är – bortsett från hänvisning till regelverk – att betrakta som information och tips och inte detaljerad instruktion. Utveckling och beteende varierar mellan individer och raser och därför kanske vissa avsnitt inte stämmer överens med just din katt och kattkull.