- Avel och uppfödning
- Kattens hälsa & avel
- Hälsoprogram – ett verktyg
- SVERAKs guide till obligatoriska hälsoprogram
- SVERAKs guide till frivilliga hälsotest
- Artiklar och länkar om hälsa
- Laboratorier och DNA-test i korthet
- Hälsoprogram – Burma
- Hälsoprogram – Korat
- Hälsoprogram – Maine coon
- Hälsoprogram – Norsk skogkatt
- Hälsoprogram – Orientaliska raser
- FIFe Breed Council (BC)
- Aktiva stamnamn
- Regler, lagar & avtal
- Att sälja raskatt
- Färger & raskoder
Kattungens utveckling
Digivande honkatter ska ha tillgång till en lugn och ostörd plats för sig och ungarna.
Katthonan får inte transporteras tidigare än en vecka efter att hon fött ungar.
En kattunge måste vara minst 1 vecka gammal och naveln bör vara helt läkt för att du ska få transportera den.
Läs mer om transport på Jordbruksverkets hemsida
Bilderna på denna sida (katten S*Böörs Yohnny the Fox, rödtabby exotic) publiceras med godkännande av fotografen Lena Böörs. Copyright – ej tillåten kopiering eller användning.
Liten blir stor…
Sinnen
Syn
Kattungen föds med stängda ögon. Ögonen öppnas vid cirka 10 dagars ålder men detta kan variera mellan 2-20 dagar. Ögat börjar öppna sig med en glipa i ögonvrån och öppnar sig sedan allt mer – båda ögonen brukar inte öppna sig samtidigt. Ungen ser inte på en gång utan urskiljer bara ljus och mörker och den är under denna period ljuskänslig – tänk därför på att skydda bolådan mot för starkt ljus. Kattungens iris är blågrå fram till 4-6 veckors ålder och förändras successivt och vid tre månaders ålder har ögat fått sin färg .
Hörsel
Kattungen föds döv eftersom hörselgången är sluten. Efter cirka 9 dagar (med ett spann om 6-17 dagar) vidgar och öppnar sig hörselgången – som ska vara helt öppen vid dag 17. Då börjar kattungen känna igen ljuden från mamman, eventuella kullsyskon och uppfödaren. Den kan reagera med att försöka uppträda hotfullt med uppdragna mungipor och öppen mun om den hör ljud som den inte känner igen.
Smak
Vid födelsen har kattungen ett någorlunda fungerande smaksinne, men det utvecklas snabbt och omkring dag 10 kan den urskilja sura och beska smaker, precis som den vuxna katten.
Lukt
Lukt är viktigt för kattungen redan från födseln eftersom flera andra sinnen ännu inte är utvecklade. Luktsinnet hjälper den lilla katten att orientera sig – exempelvis när den ska dia. Honkatten kan kommunicera med sina ungar genom att utsöndra feromoner som har en lugnande effekt – och även kan hjälpa kattungen att hitta sin mamma. När katten är 21 dagar gammal är luktsinnet utvecklat.
Känsel
Känsel är ett sinne som är utvecklat när kattungen föds så det är viktigt att tänka på detta när du hanterar den nyfödda ungen – gör det med stor varsamhet!
Tillväxt …
De första 10 dagarna
Honan och kattungarna ska ha lugn och ro omkring sig!
De första tre dagarna, den så kallade neonatala perioden, är de mest kritiska. Tänk på att kattungarna är mycket infektionskänsliga den första tiden – tvätta händerna innan du tar i dem.
Kontrollera att honan mår bra (läs mer på sidan “Förlossning”) och att kattungarnas navlar ser friska och rena ut. Dag 3 brukar navelsträngen ha torkat och lossnat.
Diande
Det är viktigt att den nyfödda kattungen börjar dia eftersom den behöver vätska för att få igång blodcirkulationen. Dessutom är råmjölken rik på antikroppar och det är viktigt för att stärka immunförsvaret hos kattungen. Tänk på att kattungen hålls varm och torr. Om kattungen inte är varm går den energi den får i sig åt till att få upp värmen.
En smärre viktförlust kan uppstå under de första 24 timmarna men ytterligare viktnedgång eller utebliven viktökning är inte normalt och den unge som minskar i vikt bör kontrolleras extra noga.
En mätt kattunge har en fyllig mage och verkar nöjd och tillfreds. Kattungen söker sig oftast instinktivt till juvret och ”mjölktrampar” efter den livsnödvändiga mjölken. Detta så kallade ”mjölktramp” kan även vuxna katter visa under de stunder de är fullständigt tillfreds. Ofta väljer ungen ut en spene som den ”använder” som sin egen så länge den diar. Under de första två veckorna diar kattungen upp till åtta timmar och sover upp till 16 timmar per dygn.
En kattunge som är hungrig, klen eller sjuk kan kännas torr och lite sladdrig i kroppen, ha mörkare eller blekare slemhinnor, vara pipigare än normalt och dra sig undan från övriga ungar i kullen. Ibland äter den men får inte i sig tillräckligt med mat eller så äter den inte alls. Vid en kroppstemperatur under 34 oC fungerar inte matsmältningen – magen blir överbelastad och ungen kräks. Därför bör man ta tempen på en svag kattunge, och vid behov försiktigt ”värma upp” den, innan man försöker få den att dia. Om det är många kattungar i en kull kan du försöka få kattungen att dia ensam ett tag eller stödmata den. Sker ingen förändring inom några dagar och du märker att den inte blir piggare eller har svårt att acceptera stödmatning kan det vara något fel eller någon defekt på ungen. Du bör då snarast kontakta veterinär för undersökning!
En nyfödd kattunge väger i snitt mellan 90 och 110 gram (kan variera beroende på ras med ett spann mellan 70-140 gram). Det är många faktorer som påverkar födelsevikten; ras, antal kattungar i kullen, katthonans hälsa med mera.
Väg ungen direkt efter födseln på en gramvåg. Väg på nytt efter tolv timmar, vid ungefär samma tidpunkt, och därefter var tolfte timme dagligen de första två veckorna efter födseln. Normal viktökning är 50-100 gram per vecka (10-15 gram per dag).
På blankett bl.nr 1090 – “Kullstatistik” kan du skriva in vikt och annan information om din kattkull.
Den nyfödda kattungen kan inte själv kissa och bajsa. Genom att modern tvättar den i baken får hon den att tömma sig. Om modern av någon anledning inte kan göra detta måste du hjälpa kattungen att komma igång. För att hjälpa den med detta stryker du med ett finger, bomull, mjuk trasa eller dylikt, fuktad i varmt vatten eller babyolja, mot kattungens anus och urinrör samtidigt som du lätt masserar den lilla magen med fingrarna – då tömmer sig ungen. Torka den ren efteråt så att den inte får eksem. Denna hjälp sker i samband med att ungen fått mat. Vid cirka tre veckors ålder brukar den ha kontroll på tömningen själv.
Bolådan
Fram till cirka 6 dagars ålder saknar kattungen ”darrningsreflex” (förmåga att huttra). Den kan under de första veckorna inte hålla värmen själv utan är beroende av en yttre värmekälla, som kattmoder, värmeflaska eller liknande. Är det flera ungar i kullen ligger de ofta lugnt och stilla i en stor hög.
Temperaturen i bolådan ska de första veckorna vara omkring 30oC för att gradvis sänkas när kattungarna blir större. Den nyfödda kattungen har en kroppstemperatur på cirka 36-37oC och temperaturen ökar successivt. Vid cirka 4 veckors ålder har den nått normaltemperatur om cirka 38-39,5oC. Det ska vara tyst, tryggt, torrt och fritt från drag i området kring bolådan. Om honan valt en annan plats att lägga sina ungar på, och inte accepterar att de flyttas tillbaka till bolådan utan flyttar dem igen, försök att anpassa bolådan som hon vill ha den.
Eftersom kattungen inte själv kan reglera kroppsvärmen är den mycket känslig för kyla och uttorkning. Bäddmaterialet i bolådan ska alstra/hålla värme samtidigt som det ska vara av lätt absorberande material. Vanliga (svala) bomullslakan är inte att rekommendera och inte heller frotté eftersom kattungarnas klor lätt fastnar i öglorna (de kan ännu inte dra in klorna). Ull, flanell, fårskinn, värmedyna, pappersblöjor… det finns flera material att välja bland. Om du använder värmeflaska, värmedyna eller liknande – tänk på att kontrollera temperaturen så det inte blir för varmt.
Som nyfödd består en kattunge till 80 % av vatten men eftersom hornlager fortfarande saknas kan den snabbt bli uttorkad. I den miljö där ungen föds bör luftfuktigheten (mäts med hjälp av en hygrometer) inte understiga 55 % (idealiskt är 60-65%). Om luften är för torr – ställ ut vattenskålar eller luftfuktare.
Kön
I samband med invägning kan man passa på att försöka göra könsbestämning av de små krabaterna. Lyft försiktigt på svansen och titta på könsdelarna; hanen har ett längre avstånd mellan könsdelarna än honan. I detta tidiga skede kan pungen vara synlig på en hankatt.
Lugn och ro är A och O! Tänk på att en nyfödd kattunge ska äta och sova! Hantera kattungen med måtta – socialisering kommer senare…
Under de första två veckorna diar kattungen upp till åtta timmar och sover upp till 16 timmar per dygn.
Honkatt och kattungarna ska ha möjlighet att vistas i avskilt utrymme eller separat rum.
Lämna inte andra husdjur eller små barn ensamma med kattungen.
Tillväxten fortsätter
Utvecklingen fortsätter i rasande fart. Av den lilla hjälplösa varelsen börjar det nu bli en liten katt.
När kattungen är omkring 15 dagar börjar den att gå för att några dagar senare röra sig – även om det kan vara på darriga ben. Vid tre veckors ålder börjar den se och upptäcka omgivningen och den reglerar nästan själv sin kroppsvärme.
Om det är fler kattungar i kullen börjar de få glädje av varandra och de börjar leka – om än i försiktig skala. Kattungen kan börja ta små, korta promenader från bolådan – kattmamman brukar ha koll och hämta tillbaka ungen. Ungen börjar även att spinna.
Fast föda
Vid cirka 2-3 veckors ålder börjar kattungen att få mjölktänder – vassa sådana. Modern kan redan nu börja erbjuda sin unge fast föda och vid omkring fyra veckors ålder kan du försiktigt göra det. Det finns färdig introduktionsmat att köpa i butiker och hos veterinär. Det är enkelt och bekvämt även om du kan ge “egen” mat. Viktigt är då att maten ska vara proteinrik – en liten mängd nötfärs, kyckling eller kokt fisk kan vara bra att börja med.
För varje dag äter ungen mer fast foder. Magen är inte större än en valnöt så därför många små måltider och låt ungen äta så ofta den vill. Ungen ska ha mat minst sex gånger per dygn. Den kommer dock att fortsätta dia i många veckor till.
Toaträning
När katten börjar äta fast föda är det dags för “toaträning” – ställ fram kattlåda (gärna fler än en). Tänk på att kattlådan ska ha låga kanter så den modell som används i utställningsburar är utmärkt. Utöver kattungarna lär den bli besökt av katthonan och av eventuella övriga katter i hemmet och det är av största vikt att alltid hålla rent och fräscht i lådan. Eftersom ungen i början troligen inte använder den till det som är tänkt utan snarare som lekstuga och matförråd – för vissa kattungar äter sand – använd inte klumpbildande sand i detta skede! Sätt kattungen på lådan efter varje måltid men bestraffa den aldrig om den misslyckas. Som regel är det inget problem med att få ungen rumsren. Ser du en unge som piper och snokar runt i ett hörn är den troligen nödig – lyft då upp den och sätt den i lådan.
Efter att kattungen börjat krypa ur sin bolåda vid fyra veckors ålder blir upptäcksfärderna längre och längre – och mer våghalsiga.
Utveckling och socialisering
Kattungen ska tidigt vänjas att bli lyft och smekt – du kan till exempel pilla den mellan tårna (även om det inte just då finns något behov av att klippa klorna), öppna munnen försiktigt lite då och då (så att den inser att det inte är otrevligt och det underlätter för framtiden och veterinärbesök, medicinering och liknande), pilla på och rengör i öronen och så vidare. Allt med måtta och sunt förnuft förstås.
Runt fyra veckors ålder börjar kattungen att uppskatta leksaker och den övar sig på “attack” på såväl land som i luften. Finns syskon kan leken verka brutal men den är viktigt för kattens utveckling.
Vid sju veckors ålder är aktiviteten på topp – en unge i den här åldern ska vara busig, nyfiken och social. Låt den vara med i vardagen och vänj den vid ljud, exempelvis från dammsugare. Mamman har en viktig funktion eftersom hon är med och uppfostrar och lär kattungen vad som är rätt och fel.
Det finns en del faror i hemmet att vara medveten om – läs mer på sidan “Att ha katt”.
Dags att flytta hemifrån…
Tidigast vid 14 veckor – för katten!
Ålder när kattungen lämnar sin mamma är mycket viktig, inte minst för att kattungen blir tidigt präglad av sin mamma och sin uppväxtmiljö. De sista veckorna tillsammans med mamman stimulerar den sociala kontakten och ger ett starkt stöd i den fortsatta utvecklingen av kattungen. Om kattungen tvingas lämna sin mamma vid för tidig ålder kan detta medföra att katten blir socialt otrygg, får problem med immunförsvar och allmänhälsa, får problem med magen, kanske inte blir rumsren, får ett så kallat ”snuttbeteende” – suger på kläder och annat och kanske får andra beteendeproblem.
Flera av de SVERAK-regler som finns är nu även reglerade från myndigheter. Detta innebär att de gäller alla kattägare och uppfödare i Sverige och inte bara om man är medlem i SVERAK/FIFe. En sådan regel/föreskrift är:
Så länge kattungarna behöver mjölk och omvårdnad från sin mamma får de inte skiljas från henne annat än tillfälligt. Kattungarna får inte skiljas från sin mamma permanent förrän de är minst 14 veckor gamla. Kattungarna får inte heller lämna uppfödaren förrän tidigast vid 14 veckors ålder.
Tolvveckorsgränsen är en undre gräns! Det kan finnas flera skäl till att låta kattungen bo kvar i flera veckor innan den lämnar mamman.
Eftersom viktutveckling varierar mellan olika raserna lämnas ingen rekommendation om vilken vikt en kattunge ska ha för att betraktas som “flyttfärdig”. Det är upp till varje uppfödare att bedöma detta. Är du osäker – kontakta uppfödare av samma ras och/eller din kattklubb för rådgivning.
Njut av kattungarna så länge det går – de är ju det finaste som finns…
Viktig information om regler vid överlåtelse – läs mer under rubriken “Sälja katt“
Glöm inte att registrera kattungarna i god tid före leverans!
Delar av denna text är hämtad från SVERAKs kompendium Att ha katt och tidningen Våra Katter nr 3-2013 och är – bortsett från hänvisning till regelverk – att betrakta som information och tips och inte detaljerad instruktion. Utveckling och beteende varierar mellan individer och raser och därför kanske vissa avsnitt inte stämmer överens med just din katt och kattkull.